Den vitala andningen

Vi gör det hela tiden och glömmer bort hur viktigt det är. Det som är allra viktigast ägnar vi minst tanke åt. Det här är något som jag då och då ägnar mig en stund åt. Att bara andas och känna hur jag är i mig själv.

Det är inte konstigt att vi är stressade när vi springer förbi med andan i halsen. Det är av vikt att vi stannar till och faktiskt tänker över hur vi andas. Det vanligaste "felet" är att vi andas för högt uppe så att vi bara utnyttjar en tredjedel av lungan. Vi ska träna oss på att få ner vår andning så att vi utnyttjar mer av vår lunga. Det gör också att det vi inte hyperventilerar så lätt.

Jaha, hur ska vi lära oss det här då. Stäng munnen. Vi håller en hand på magen och andas in genom näsan för då kommer luften automatisk längre ner. Handen ska vi hålla där bara för att känna hur långt luften kommer ned. Öppna munnen och låt luften sakta strömma ut. Stäng munnen igen. Ta ett nytt andetag in genom näsan och andas ut. Andas så här 1/3 av andningen ska vara inandning och 2/3 utandning. Försök få andningen att syresätta hela kroppen.

Ett bra sätt att träna det här sättet att andas är att göra det gåendes på väg till bussen. Försök att bara vara. Bli ett med andningen. Gör det inte till något konstigt. Andas bara.