Jag känner mig riktigt främmande inför polariseringar där man delar in allt i svart och vitt. Antingen eller? Välj sida. Jag känner ett bara vara i mig själv. Det jag känner idag är verkligt även om det förändras imorgon.
Jag läste Bakunin och Krapotkin i gymnasiet och tyckte att deras åsikter och tankar hade bärkraft.
Idag har jag andra erfarenheter och lärt mig en massa även från andras erfarenheter. Jag fortsätter varje dag lära mig från andra ung som gammal, man eller kvinna.
Jag känner ett flöde i livet som strömmar förbi och jag följer med. Det finns en polarisering vi aldrig kan undfly och det är livet och döden.
Fast vi kan möta den här polariseringen på så många olika sätt.
Antingen med skräck eller med ro och harmoni. Med våra erfarenheter så möter vi dessa båda ytterligheter på olika sätt.
Livet är enkelt och därför lätt att ta för givet, men en närhet till döden gör en ödmjuk och får en att ta Livet i sina armar. Att vara vaken och lukta på allt. Njuta av varje ögonblick.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar